Valpning med förhinder

Valpning med förhinder

Kan du se vem som är Tegan? Hon fyllde 15 år på dagen då filmen togs för ett år sedan!

Filmen är från den 21 januari ifjol och Tegan – den lilla svarta med bruna tecken som springer förbi de övriga i backen – fyllde 15 år. En liten glad gumma, otroligt mjuk i kroppen för sin ålder. I förrgår fick jag en fråga om tips och råd från en tjej som väntar sin allra första valpkull. Jag mindes Tegans mamma, Targa som då när jag fick frågan, nästan på dagen 16 år tidigare, fick sin första kull. Jag jobbade dessvärre dygnet strax innan beräknad valpning, och det kändes inte alls bra att lämna henne själv. Eftersom jag inte kunde var hemma så lät jag henne vara där hon ville, utifall att hon skulle vara lite för tidig. När jag kom hem på morgonen såg jag att hon som aldrig for upp i möbler, hade härjat loss rejält i min säng. Hon hade bäddat sönder lakanet (hon stod på lakanet och tog tag med munnen och drog, det sa förstås ritsch. Hon blev förvisad ner till golvet =)

Targa fyra år gammal, går mot fåren.

Klockan halv ett på natten gick vattnet. Sedan hände inget mer, förutom att hon verkade tycka att hur hon än satt eller låg så kändes det inte bra. Två timmar senare ringde jag närmaste jourhavande veterinär. Inte nog med att det var natt, det var dessutom natten mot en lördag. Han tyckte att jag gott kunde vänta med att ringa till klockan åtta på morgonen då kliniken i Sundsvall öppnade. Jag behövde inte störa någon på natten med det här. Jag ringde direkt vidare, då till jourhavande i Örnsköldsvik som sa att vore det hennes tik skulle hon åka på en gång. Så fick det bli. Jag packade bilen med samtliga hundar, rev åt mig några Zeunerts julmust och for. Det var snöstorm och det tog mig två timmar till Övik… det tar en timme i vanliga fall. Röntgen visade sig trasig i Övik men veterinären kände efter och tyckte sig känna att första valpen låg lite fel. Hon ringde till Vännäs ytterligare ett gäng mil norröver och förberedde dem. Jag kommer ihåg en liten sliten Targa <3 som med blicken stint riktad mot mig följde mig som en hund (vad annars?) genom korridorerna. Halv tio på morgonen var valparna ute.

Ena veterinären kom tillbaka till mig med en sövd och sydd Targa på en filt som hon la ner på golvet bredvid mig. Den andra veterinären kom med ett gäng livfulla och skrikande valpar i en kartong. Jag minns att de var imponerande över farten i dem. De började äta och Targa som aldrig haft valpar förut var så otroligt fin, hon vaknade strax och tittade groggy på dem och vi höll alla andan. Så började hon bestämt att tvätta dem och vi kunde slappna av. Tikvalpen som låg fel hade redan döpts till Proppen av veterinärteamet =)

Jag tog min kartong med skatten, valparna, och min duktiga lilla tik och åkte hemöver, trött men glad. Vi mellanlandade hos släkten strax norr om Ö-vik, det blev en lång och skön matstund för oss allihopa. Det var fortfarande snöstorm när jag kom hem vid jag tror sextiden på kvällen. En granne hade skottat med traktorn medan jag var borta. Jag kikade på all den snö som kommit sedan dess, bedömde att det gick bra och brakade sedan igenom drivorna in på gården med fyrhjulsdrivna bilen.

Ungefär den här historien berättade jag för tjejen som väntar sin första valpkull precis i dagarna. Ja, jag hade berättat lite annat, mer avdramatiserande, först =D Lyckligtvis tog hon det på rätt sätt; om det blir problem löser det sig. Jag håller tummarna <3

Tegan, en av valparna som förlöstes den där snöiga lördagsförmiddagen i Vännäs för 16 år sedan, fick förresten tvärt väldigt ont i sitt ena framben i maj ifjol och jag tog beslutet samma dag. Jag fick ha henne i 15 år och nästan fyra månader <3

Här nedan en kavalkad av bilder, stora och små.

Valpträff i Gävle, Kristina, Isak och Maria.
Prydnad i Marias fina trädgård =)
Boss =)
En till trädgårdsprydnad hos Maria, Tegan.
<3 Alla valpar och människor samlade på valpträff hos Ecke och Marie-Ann i Valbo <3
Denice med Gimli, Maria med Miss, Kristina med Maze, Anna med Boss och Ecke med min Tegan.
Maze och Miss, med Tegan nedanför.
Tegan och jag på Öland 2007, där hon blev årets unghund i Svenska Working kelpie klassen. Marias Miss vann och Kristinas Maze jobbade också jättefint.
Erik Ulväng och Tegan roar sig hemma hos Birgitta och Tomas.
Anna Andersson med knähunden Isak =D

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.