Den korta förklaringen
Mitt liv och leverna kokas ner i bloggen på följande sätt.
- Gutefåren som håller markerna öppna och som gästerna får besöka. När de yngre djuren uppnått en ålder av 1,5 görs en avelsutvärdering och de som är tillräckligt bra blir kvar eller säljs som avelsdjur till andra besättningar.
- Vallhundarna som funnits här sedan 25 år tillbaka (working kelpie och border collie). Idag finns här endast en, en border collie-tik. Hon är min effektiva högra hand och ständiga sällskap, hon sköter fårhanteringen och jag har små uppvisningar för mina gäster. Ibland får gästerna följa med i regelrätta jobb som till exempel förflyttningar mellan hagar och byar. En valpkull planeras under 2023.
- Uthyrningen (primärt Torpet i Sjö som legat ute för uthyrning sedan 2017), Hundsjön och stugan i Viätt, men även att hjälpa andra att komma igång med sin uthyrning – fotografering, marknadsföring och tips rent allmänt.
- Byggnadsvård, främst av den lilla gården i Viätt inköpt i maj 2021. Ett fuktskadat timmerhus (korsbyggnad, Ångermanlänning) från 1890-talet, en vedbod med utedass, och ett fint läge ovanför sjön och Viättsån. På gården finns även en fräsch liten stuga byggd 1990. Under byggnadsvården ryms även jobb på Torpet i Sjö, den egna gården, det lilla Per Albinstorpet och stugan vid Hundsjön kan även den tänkas dyka upp här.
På startsidan ligger alla blogginlägg, oavsett ämne. Vissa är dessutom lite kniviga att sortera in bra. I menyn finns de stora kategorierna. Här dyker säkert upp fler. Jag har sedan min tid som journalist en och annan artikel som jag tycker passar in här. Fotografier och reseskildringar ligger också på hårddisken och bidar sin tid.
Nu till den längre förklaringen
Jag har länge velat ha en bra plattform för att få skriva. För själva berättandets skull, men även för att få sammanställa och dela med mig av bra information. Blogg känns trevligt, men man ska nischa sig sägs det. Det går bara inte. Lite som att tvinga in många bäckar små till en stor å, helt lugn och stilla. Det är helt enkelt orimligt, och det blir för mig för uppstyrt och tråkigt. Och namnet minsann, det ska spegla innehållet. Det går av förklarliga skäl inte heller. Så efter flera års sökande efter en struktur så gör jag det som jag är rätt bra på. Jag gör som jag vill. Det kommer att bli aningens spretigt men det kommer att bli roligt. Namnet får bli ett ord eller något annat jag tycker om. Jag kan byta varje vecka om jag vill. Möblera om kommer jag säkert också att göra. Men jag lovar att inte byta adress. Inte utan att skicka ett flyttkort först i alla fall.
Boomerang. Smaka på ordet. Boomerang var dessutom en anfader till en mycket bra vallhund jag en gång hade.
Bloggen skulle lika gärna kunna heta något annat ord jag är svag för, t ex det italienska ordet för krokodil, coccodrillo. Eller take it or leave it – något annat än äkta vara har jag ändå inte kapacitet att leverera. Kanske “Gårdsliv i Sjö – och ibland helt borta”.
Grundstenarna
Genom livet har (gute)fåren, (vall)hundarna, datorn, fotograferingen, skrivandet och i viss mån utbildning följt mig. Trädgård och natur. För många år sedan såg jag en annons på ett Per Albin-torp som hyrdes ut i Jämtland. 4 000 kr i veckan. Så vill jag göra, tänkte jag. 16 000 kronor i månaden, waow, det kändes som en oändlig summa!!! Jag bodde själv och funderade på att skaffa mig ett tält att bo i under sommaren. Gästerna skulle ju bo i mitt Per Albin-torp. Vinsten skulle användas till att köpa mig tid, tid att vara hemma på gården med djuren och att få jobba på med egna spännande projekt, ideella eller sådana som skulle med tiden skulle kunna köpa mig ännu mer tid. Det blev nu aldrig så, jag gjorde en massa annat i ställe, roliga jobb men jag hamnade i ett ekorrhjul där jag var hemifrån på dagarna och inte hade så mycket ork kvar att utveckla något annat.
2016 hade en man flyttat in och vi köpte oplanerat en granngård, alldeles för fin för att stå tom (grunden till köpet var att den gårdens mark omgärdade sagda Per Albin-torp, mark mina får dessutom betat under många år). Det här blev början till något jättebra. Jag hade varit egenföretagare i många år, den här verksamheten passade in som smäcken.
Målet var att hyra ut så många dagar per år som möjligt. Ju mer jag hyrde ut, desto mer lovligt blev det ju att vara hemma och pyssla på med gårdar, djur och andra projekt. Jag kombinerade med datajobb på distans, att jobba som journalist och pressfotograf. Jag drog på mig en svårläkt musarm i ett spännande webbtidningsprojekt, så jag började arbeta som mäklarfotograf istället. Det här var nästa stora hit, och den passade superbra ihop med uthyrningen. Jag började hjälpa andra igång att hyra ut, genom coachning, information, fotografering och marknadsföring. Så kom pandemin och jag stannade hemma med hundarna, hyrde ut “Torpet i Sjö”, jobbade som vanligt en del vid datorn, och undrade hur länge pengarna på kontot skulle räcka.
Kontentan
Idag är uthyrningen central, jag ser det som ett paraply som samlar allt under sig. Torpet i Sjö hyrs ut året om med fullbokade veckor under sommaren, jul och nyår, det är inte ovanligt med bokningar ett år i förväg. Alla hjärtans dag är också en högsäsong om än något kort. Lågsäsongen finns egentligen inte längre, de flesta dagarna är uthyrda. Jag hyr även ut en stuga vid en liten sjö i skogen, en vildmarksupplevelse, och jag har bokningsansvar för en förenings två stughalvor. Ifjol annonserade jag efter en gård till återvändande vänner som driftat i Umeå under några år, jag fick omgående napp, mina vänner avstod – för mycket jobb var den korta kommentaren – så jag köpte den själv. Stugan på den gården hyrs ut. Jag rör mig mellan gårdarna och fårhagarna på dagarna, ofta på fyrhjuling för att kunna transportera saker, alltid med bordercollien och hjälpredan Wilda som sällskap. Allt kokas ner i bloggen på det sätt som inledde den här sidan. Cirkeln är sluten.